10 frågor och svar om välfärdsteknik

Här hittar du svar på de 10 vanligaste och viktigaste frågorna om välfärdsteknik.

Välfärdsteknik, även kallad hälsoteknik, är ett populärt begrepp som används alltmer av hälso- och sjukvårdspersonal, politiker, journalister och allmänhet. Men vet du vad välfärdsteknik innebär och vad begreppet egentligen betyder? Här hittar du svar på vanliga frågor om välfärdsteknik.

1. Vad är välfärdsteknik?

Välfärdsteknik är ett brett begrepp som syftar på användningen av tekniska produkter och lösningar som förbättrar kvaliteten i välfärdstjänster, till exempel hälso- och sjukvårdstjänster. Det handlar om att använda modern teknik för att hjälpa människor att leva ett tryggare, värdigare och mer självständigt liv, vilket också innebär att stärka individens förmåga att klara sig på egen hand i vardagen. Genom att använda teknik i hälso- och sjukvården får vi en effektiv och säker vård som möter medborgarnas behov.

Välfärdsteknik är inte en ersättning för fysisk vård och omsorgspersonal, utan ett viktigt och nödvändigt komplement för att säkerställa bästa möjliga kvalitet i vården. Med rätt system och regelverk på plats har denna teknik potential att förbättra livet för miljontals människor och förändra hur hälso- och sjukvården fungerar.

Kostnadsfri rådgivning om välfärdsteknik

2. Varför är välfärdsteknik relevant?

Hälso- och sjukvården i Sverige står inför stora demografiska utmaningar framöver med en kraftig ökning av antalet äldre och människor som lider av demens. År 2024 beräknas antalet personer i Sverige som är 80 år och äldre uppgå till cirka 560 000. Fram till år 2050 kommer detta antal att öka kraftigt till ungefär 810 000 personer, vilket innebär en betydande ökning på över 40 % under dessa decennier (SCB).

Samtidigt råder brist på kvalificerad vårdpersonal. Införande och implementering av välfärdsteknik och nya digitala arbetssätt kan vara avgörande för att lösa bemanningskrisen inom hälso- och sjukvården genom en digital transformation. Tekniska framsteg inom vård och omsorg har potential att revolutionera hur tjänster levereras och upplevs – till gagn för samhället, vårdpersonalen, invånarna, patienterna och närstående.

3. Vilka typer av välfärdsteknik finns det?

Välfärdsteknik är ett brett begrepp som omfattar många olika tekniker. Den gemensamma nämnaren är att de alla är tekniska produkter och lösningar som förbättrar kvaliteten i välfärdstjänsterna.
Välfärdsteknik kan grovt delas in i fyra kategorier:

- Säkerhets- och trygghetsteknik.

- Kompensation och friskvårdsteknik.

- Teknik för social kontakt.

- Teknik för behandling och vård.

Exempel på välfärdsteknik är trygghetslarm, GPS-spårning, digital tillsyn, digital hemmonitorering, läkemedelshjälp, e-hälsoplattformar, teknik för smarta hem, robotar och olika typer av sensorisk teknik som fallsensorer och trygghetssensorer.

4. Vilka är fördelarna med välfärdsteknik?

Det är väl dokumenterat och bevisat att användningen av välfärdsteknik ger en rad fördelar. Tekniken bidrar till att lösa många av de utmaningar som är förknippade med en åldrande befolkning, fler personer med demens och ett ökat behov av vård- och omsorgstjänster, samtidigt som den förbättrar livskvaliteten för användarna av tjänsterna och avlastar anhöriga och vårdpersonal.

Bland de viktigaste fördelarna med välfärdsteknik är ökad självständighet och bättre säkerhet och trygghet för patienter och boende, möjligheter till individanpassade tjänster och lösningar, bättre hälsouppföljning, bättre möjligheter att bo kvar hemma längre, bättre avlastning för anhöriga, kostnadsbesparingar för samhället och inte minst effektivare och resurssnålare hälso- och sjukvård som belastar de anställda inom vård och omsorg.

5. Hur kan välfärdsteknik bidra till att förbättra livskvaliteten för äldre?

Med de demografiska utmaningar som hälso- och sjukvården står inför framöver, liksom bristen på kvalificerad vårdpersonal, är det uppenbart att välfärdsteknik är mycket viktigt nu och i framtiden.

Välfärdsteknik förbättrar livskvaliteten för äldre genom att öka deras självständighet och trygghet genom bland annat hälsosamtal, samt genom att minska ensamhet och erbjuda fysisk och psykisk stimulans – både för dem som bor på särskilt boende och för dem som bor hemma. Tekniken bidrar också till att förlänga tiden som äldre kan bo hemma, bland annat genom användning av trygghetslarm, fallsensorer, GPS-spårning och smart medicinering. Samtidigt minskar detta bördan för anhöriga och säkerställer bättre kommunikation med vårdpersonalen, vilket sammantaget skapar en bättre och mer meningsfull vardag för de äldre.

6. Hur fungerar GPS-spårning för personer med demens?

GPS-spårning för personer med demens är en teknik som används för att lokalisera och övervaka rörelserna hos personer som har minnessvårigheter och som kan ha svårt att orientera sig i sin omgivning. GPS-spårning kan bidra till att öka säkerheten genom att göra det möjligt för vårdgivare, släktingar eller vårdgivare att snabbt lokalisera personen.

Personen med demens bär en GPS-enhet, till exempel en klocka, ett halsband eller ett armband. Enheten skickar platsdata till en ansluten app eller webbplattform, som är tillgänglig för vårdpersonal, anhöriga och/eller vårdgivare. De kan se var personen som bär GPS-enheten befinner sig på en karta.

De flesta GPS-spårningssystem har en funktion där du kan sätta upp fördefinierade områden som personen kan röra sig inom. Om han eller hon rör sig utanför detta område kommer vårdgivaren, anhöriga och/eller vårdgivare att meddelas via ett sms, telefonsamtal eller notifikation i appen. Många GPS-enheter har också en nödknapp som användaren kan trycka på för att skicka en varning till sin vårdgivare, anhöriga och/eller vårdgivare om de känner sig otrygga eller behöver hjälp.

7. Är välfärdsteknik svår att använda för äldre?

En del äldre kan uppleva utmaningar med att använda välfärdsteknik, särskilt om de inte är vana vid att använda teknik i vardagen. Lyckligtvis är de flesta lösningar som används idag utformade för att vara enkla, intuitiva och anpassade till äldres behov. Genom användarvänlig design, anpassning till individuella behov, utbildning och stöd från anhöriga och vårdpersonal kan de flesta seniorer anpassa sig till tekniken och dra nytta av de fördelar den ger. För många kommer det största hindret att vara rädslan för ny teknik, men med rätt vägledning och utbildning är detta möjligt att övervinna.

8. Vilka stödsystem finns för välfärdsteknik?

Välfärdsteknik kostar pengar, både för upphandling och drift. Olika produkter och lösningar kan variera mycket i pris, beroende på funktionalitet, komplexitet och omfattning. I Sverige finns flera sätt att finansiera välfärdsteknik för privatpersoner, kommuner och företag.

Kommunerna kan söka stöd och finansiering för välfärdsteknik genom olika nationella program och initiativ, exempelvis Statsbidrag för välfärdsteknik. Socialstyrelsen fördelar statsbidrag till kommuner för att främja införandet av välfärdsteknik som en del av äldreomsorgen. Detta bidrag har exempelvis använts för att implementera digitala trygghetslarm och annan teknisk utrustning. Kommunal Innovationsfond: Kommuner kan ansöka om medel för att driva utvecklingsprojekt som inkluderar välfärdsteknik, med syfte att förbättra vård och omsorg.

Företag som utvecklar eller implementerar välfärdsteknik kan också söka stöd genom bland annat Vinnova. Den svenska innovationsmyndigheten erbjuder bidrag för utveckling och implementering av ny teknik inom vård och omsorg. Och Almi Företagspartner, detta statligt ägda bolag erbjuder rådgivning och finansiering till små och medelstora företag, inklusive de som arbetar med välfärdsteknik.

Vision e-hälsa 2025 är ett nationellt mål där regeringen, SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) och andra aktörer samarbetar för att göra Sverige ledande inom digitalisering av vård och omsorg.

9. Vilka integritets- och säkerhets-utmaningar är förknippade med välfärdsteknik?

Välfärdsteknik kan ge många fördelar för äldre och personer med behov av hälsovårdstjänster, men det väcker också viktiga frågor kring integritet och datasäkerhet. Det handlar främst om hantering av känsliga personuppgifter, säkerställande av dataöverföringar samt risken för hacking och cyberattacker.

Det säger sig självt att teknik som samlar in data och lagrar och delar hälsorelaterad information måste hanteras med stor försiktighet för att säkerställa användarnas rättigheter och integritet. För att säkerställa att tekniken används på ett säkert och ansvarsfullt sätt måste nödvändiga åtgärder som kryptering, åtkomstkontroll och god utbildning av användare och vårdpersonal finnas på plats. Dessutom måste det finnas gedigna och säkra rutiner för registrering och hantering av samtycke. Detta bidrar till att skydda både integriteten och säkerheten för dem som använder välfärdsteknik.

10. Hur ser framtidens välfärdsteknik ut?

Det är alltid svårt att förutspå framtiden, men det råder ingen tvekan om att välfärdsteknik är en viktig del av lösningen på de utmaningar som finns inom hälso- och sjukvården. Framtidens välfärdsteknik kommer sannolikt att präglas av avancerad teknik som artificiell intelligens (AI), Internet of Things (IoT), robotik och bioteknik.

Bland de mest sannolika trenderna och utvecklingarna vi kan förvänta oss i framtiden för välfärdsteknik är integrationen av artificiell intelligens (AI) – inklusive personalisering, automatiserad hälsovård och förbättrad diagnos och förutsägelse. Inom IoT och smarta hem kommer smarta sensorer och uppkopplade hälsoenheter att vara viktiga, och på sikt kommer vi förmodligen att se mer av användningen av robotik som vårdrobotar.

Framtidens välfärdsteknik kommer sannolikt också att innebära en ökad användning av avancerade bärbara enheter och biosensorer som ger hälsoövervakning i realtid, och vi får anta att det kommer att bli en ökad användning av telemedicin och fjärrövervakning och vård på distans med hjälp av bland annat virtuella vårdtjänster. Användningen av röststyrda assistenter kommer också sannolikt att bli allt vanligare inom välfärdsteknik, liksom sociala robotar som kan föra samtal och förstå användarens behov.

Med den ökande användningen av personuppgifter i hälsokontroller för att säkerställa individanpassade lösningar måste framtidens välfärdsteknik ha ett ännu större fokus på integritet och säkerhet.

Sammanfattning

Genom utförliga svar på dessa 10 frågor hoppas vi att du har lärt dig lite mer om vad välfärdsteknik innebär och vad begreppet egentligen betyder. Om du vill ha mer information rekommenderar vi att du klickar på länkarna i artikeln. Här finns ännu fler användbara fakta om välfärdsteknik.

Du kan också kontakta oss på Sensio om du arbetar med hälsa i kommunen och vill ha kostnadsfri rådgivning om hur din kommun kan implementera välfärdstekniska lösningar.

Källor:

Befolkningspyramid för Sverige (scb.se)

Välfärdsteknik inom äldreomsorgen – Regeringen.se

Visionen – E-hälsa 2025 (ehalsa2025.se)

Socialstyrelsen tar fram strategi för välfärdsteknik – Socialstyrelsen

Demenssjukdom i siffror | Hjärnfonden (hjarnfonden.se)

Välfärdsteknik | SKR

Demens i siffror | Demenscentrum

Välfärdsteknik – Socialstyrelsen

Center för välfärdsförändring – Mälardalens universitet (mdu.se)

ChatGPT

Perplexity

Google