Svensk äldrevård är pressad. Med en kraftig ökning av antalet äldre och troligen dubbelt så många med demenssjukdomar fram till år 2050, samtidigt som det råder betydande brist på kvalificerad vårdpersonal, finns det helt enkelt inte tillräckligt med händer för att ge tillräcklig vård och omsorg till alla som behöver det inom äldreomsorgen framöver.
Här är tre anledningar till att vi bör vara oroade för framtidens hälso- och äldreomsorg:
Antalet äldre i Sverige ökar och kommer att öka kraftigt framöver. Enligt prognoser från Statistiska centralbyrån (SCB) kommer befolkningen att bestå av fler äldre (65+ år) än barn och unga (0-19 år) år 2030. Det är första gången i historien som detta sker.
* Det förväntas att en av fem (20 procent) personer i Sverige kommer att vara 70 år eller äldre år 2050, och mer än en av fyra (26 procent) år 2100.
* Ökningen blir särskilt påtaglig bland de som är 80 år eller äldre. Åldersgruppen 80+ förväntas mer än fördubblas till 2050 och utgöra nästan en miljon personer år 2100. Antalet personer som är 90 år eller äldre förväntas nästan tredubblas till 2050.
* Dessa demografiska utmaningar, som beskriver att vi blir allt fler och lever längre, är globala. Enligt FN:s prognoser kommer andelen personer över 65 år att utgöra mer än 16 procent av världens befolkning år 2050, jämfört med 9,7 procent år 2022.
Demens är ett kroniskt och obotligt tillstånd som orsakas av olika sjukdomar eller skador i hjärnan. Sjukdomarna utvecklas över tid och leder till ökande förändringar i hjärnan. Vid demens är det vanligt med minnesproblem, svårigheter med språket, orienteringsproblem och diverse utmaningar med dagliga sysslor.
Enligt Svenskt Demenscentrum lider fler än 150 000 människor i Sverige av demens idag, och från år 2020 till år 2040 kommer antalet sannolikt att fördubblas. År 2050 beräknas cirka 250 000 personer ha fått en demensdiagnos, vilket motsvarar ungefär 2,5 procent av befolkningen. En stor del av ökningen beror på den ökande andelen äldre, men också på bättre metoder och verktyg för att identifiera demenssjukdomar. Yngre personer kan också drabbas av demenssjukdom; man uppskattar att minst 5400 personer under 65 år lider av demens i Sverige idag.
Siffror från Karolinska Institutet visar att demens är en av de största utgiftsposterna i hälso- och sjukvården. Demenssjukdomar kostar samhället totalt 81,6 miljarder kronor årligen, varav 66,8 miljarder kronor belastar den kommunala sektorn.
Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognos från 2024 visar att det är stor brist på arbetskraft i Sverige. De största utmaningarna med rekrytering finns inom vård- och omsorgssektorn, som saknar 15 000 arbetstagare. Av dessa är 5900 sjuksköterskor och 2600 undersköterskor.
SCB:s rapport «Arbetskraftsbarometern 2023» visar att Sverige kommer att behöva över 100 000 sjuksköterskeårsverken år 2040, och enligt prognoserna kommer det redan år 2035 att saknas 45 000 sjuksköterskor och 20 000 undersköterskor i Sverige.
Få nyheter och inbjudningar från Sensio, anmäl dig till vårt nyhetsbrev
Prognoserna för ökningen av antalet äldre och fler med demensdiagnoser framöver har varit kända i många år. Ändå är det många kommuner och övriga aktörer inom hälso- och sjukvården som hittills inte har vidtagit åtgärder för att möta dessa utmaningar.
Verktyg som digital tillsyn, olika larmlösningar och mobila trygghetslarm från Sensio används redan inom äldreomsorgen i fler än 230 kommuner i Norden, med stor framgång.
– Vår erfarenhet med äldreboenden som har genomgått en digital transformation är bland annat att detta kan bidra till att minska antalet nattskift och/eller frigöra resurser från natt till dag. Användning av trygghetssensorer och digital tillsyn i hemtjänsten kan också bidra till att äldre kan bo hemma längre, vilket är resursbesparande genom att skjuta upp behovet av plats på äldreboende eller i omsorgsboende, säger Aamodt.
En undersökning utförd av Norwegian Smart Care Lab visar dessutom att Sensios välfärdsteknik med multisensorn RoomMate förenklar och effektiviserar arbetsvardagen för vårdpersonal avsevärt. Smartare bemanning och bättre arbetsflöde för de anställda är både hållbart och kostnadseffektivt för kommunerna.
– Det är uppenbart att införandet av välfärdsteknik och en digital transformation är en del av lösningen på utmaningarna inom äldreomsorgen, och det är brådskande för kommunerna att få detta infört. Tekniken ska inte vara en ersättning för omsorg och tillsyn, men använder man tekniken rätt och jobbar på det här sättet blir omsorgen bättre, avslutar Torbjörn Aamodt.