7 råd för hur svenska kommuner kan lyckas med välfärdsteknik

Här är 7 råd för hur svenska kommuner kan lyckas med välfärdsteknik, baserat på erfarenheter från hälso- och omsorgssektorn i Sverige, Norge, Danmark och Finland.

Tillsammans med KL (Kommunernes Landsforening) har Nordiska ministerrådet och Nordens välfärdscenter analyserat och samlat erfarenheter kring användningen av välfärdsteknik inom hälso- och omsorgssektorn i Norge, Sverige, Danmark och Finland.

Utgångspunkten för analysen är att det inte kommer att finnas tillräckligt med personal inom vården för att ta hand om omsorgstagarna i framtiden. Detta beror på en kraftig ökning av antalet äldre och personer med demens, samt en betydande brist på kvalificerad vårdpersonal. Dessa utmaningar inom hälso- och omsorgssektorn gäller hela Norden och leder bland annat till att fler äldre och personer med demens måste bo kvar hemma längre.

– Införande och användning av välfärdsteknik är en naturlig och viktig del av lösningen på de demografiska utmaningarna inom vårdsektorn. Nyckelord för att vi ska kunna upprätthålla en välfungerande vård samtidigt som vi säkerställer patientsäkerheten i framtiden är digital transformation, förändringsledning och breddimplementering. Detta bidrar till att förbättra kvaliteten, effektiviteten och tryggheten inom vård och äldreomsorg till nytta för personal, omsorgstagare, anhöriga och samhället i stort, säger Torbjørn Aamodt, vd för Sensio.

Många likheter i Norden

I rapporten «Välfärdsteknik i Norden i en tid med brist på arbetskraft» (2023) analyseras olika välfärdsteknologiska lösningar i Norge, Sverige, Danmark och Finland: elektroniska lakan på äldreboenden i Danmark, videokommunikation inom hemtjänsten i Finland, medicinrobotar i Sverige och digital tillsyn med trygghetssensorn RoomMate inom hemsjukvården i Bodø kommun i Norge.

Rapport: Vinster med RoomMate i äldreomsorgen.

Insikterna från de nordiska länderna visar att införande och användning av välfärdsteknik har många gemensamma drag över landsgränserna. I stort finns ett stort stöd bland befolkningen för välfärdsteknik i alla fyra länderna, och det lyfts fram att olika tekniska lösningar inom hemtjänsten ger större flexibilitet, självständighet och trygghet i vardagen. Vårdpersonalen är också i det stora hela positiva till välfärdstekniken, bland annat eftersom det frigör tid och resurser för att ge omsorg till de som verkligen behöver det.

Rapporten visar också att det kan uppstå vissa utmaningar vid införandet av välfärdsteknik. Det kan till exempel ta lång tid att genomföra implementeringen, vara svårt att uppnå förväntade vinster av tekniken och processen kräver information, förtroende och tillvänjning. Baserat på analyserna av lösningarna i de fyra länderna har en rapport tagits fram som ger 7 råd för hur kommuner i Norge, Sverige, Finland och Danmark kan lyckas med välfärdsteknik.

1. Vänta tills tekniken är mogen och fokusera på omsorgstagarnas behov.

Det är viktigt att tekniken är tillräckligt mogen för att kunna användas. Samtidigt måste tekniken som väljs vara anpassad efter omsorgstagarnas behov.

2. Inför en välfärdsteknologisk lösning i taget.

Att införa och använda ny välfärdsteknik är både resurs- och tidskrävande för alla inblandade, samtidigt som det dagliga arbetet måste fortgå. Därför är det klokt att introducera en lösning i taget.

3. Undvik att ha för bråttom.

Det är viktigt att medarbetarna får tid att bli bekväma med den nya välfärdstekniken. Att påskynda processen kan skapa osäkerhet och riskerar att hämma både entusiasmen och framstegen i projektet.

4. Ta hand om ambassadörerna.

Digitala ambassadörer och superanvändare bör ges möjlighet att sprida sitt engagemang och sin entusiasm för välfärdstekniken. Samtidigt är det viktigt att ge dem utrymme och se till att deras motivation inte utnyttjas.

5. Säkerställ överblick över arbetsflödet och tydlig rollfördelning.

När ny välfärdsteknik introduceras i en verksamhet inom vård och omsorg är det avgörande att ha en klar överblick över arbetsflödet och en tydlig fördelning av roller och ansvar.

6. Ha en bra dialog med personalen om deras inställning till välfärdsteknik.

Det är viktigt att förstå, reflektera över och utmana personalens inställning till ny teknik. Att få medarbetarna att reflektera kring hur tekniken kan bidra till att förbättra arbetsvardagen kan skapa nyfikenhet och acceptans.

7. Välfärdstekniken måste prioriteras i hela organisationen.

Ju fler som är positiva till välfärdsteknik inom verksamheten, desto enklare blir det att införa och använda tekniken för alla. Det är särskilt viktigt med information och motivation på både lednings- och medarbetarnivå så att välfärdstekniken blir en prioritet i hela organisationen.

Bonusråd från Sensio

Sensio har lång erfarenhet av att införa och använda välfärdsteknik i kommuner i Norge, Sverige och Danmark. Här är våra bonusråd.

• Ha samma teknik i alla rum.

För att säkerställa enhetliga arbetsflöden och tydliga rutiner är det viktigt att alla boendeenheter använder samma teknik. Ju fler och större enheter som har samma teknik (referens: «breddimplementering»), desto större är potentialen för att tekniken ska fungera sömlöst och för att uppnå fler och större vinster.

• Integrera tekniken i arbetsrutinerna.

Vid införandet av välfärdsteknik är det viktigt att uppdatera eller skapa nya rutiner som inkluderar hur personalen ska använda tekniken i sitt dagliga arbete. Dessutom är det viktigt att välfärdstekniken inkluderas i rutiner för inskrivning, omprövning av tjänster och utskrivning.

• Sätt tydliga mål!

Det är viktigt att sätta upp klara mål för införandet av tekniken. Exempel på mål kan vara: «Minskat antal fall», «Bättre arbetsflöde», «Bättre sömn och färre störningar för omsorgstagare». Dessa mål bör också kommuniceras brett inom organisationen.

– Vi är väl bekanta med utmaningarna vid införandet av välfärdsteknik och anser att erfarenheterna i rapporten är intressanta och att råden är värdefulla. I kombination med våra bonusråd ger detta en mycket bra grund för alla kommuner som vill skaffa och implementera välfärdsteknik, säger Torbjørn Aamodt på Sensio.

Huvudbilden skapas med AI-teknik.