Så minskade Arvika kommun fallolyckor med 60 procent 

Men siffran som visar antalet minskade fall fluktuerar över tid, av naturliga skäl.

– Om vi har två eller tre omsorgstagare på våra boenden som faller ofta, då påverkas ju vår avvikelsestatistik. Men det viktigaste är trenden och resultatet, att vi faktiskt förhindrar fler fallolyckor. Och det ganska markant, säger Anders Åmberg, it-strateg inom vård och omsorg i Arvika kommun. 

Såg tidigt att sensorer kan avlasta arbetet

Redan 2018 såg Arvika kommun behovet av en uppgradering av sin välfärdsteknik.

De använde då mer traditionella larmarmband, som kräver att omsorgstagaren själv larmar vid ett fall. Något som vi idag vet, ofta fallerar.

– Omsorgstagaren kunde tidigare bli liggandes länge på golvet innan olyckan upptäcktes. Något som tack vare det nya arbetssättet inte händer idag, säger Kristin Norrgård. 

Hon fortsätter: 

– Vi jämförde flera lösningar men insåg tidigt att tekniken med sensorbaserade system var något som vi ville satsa på. 

Valet föll på en lösning som innebär ett digitalt först-arbetssätt, där sensorer (Sensio RoomMate) känner av och larmar vid olika situationer inne i omsorgstagarnas lägenheter.

Aktivering av larmen ställs in individuellt

Aktivering av larmen ställs in individuellt för varje enskild omsorgstagare behov. Sensorn samlar in data som kan användas för att fatta snabbare och mer korrekta beslut om vården och omsorgen.

Den här lösningen gör en noggrann tillsyn möjlig, utan att kompromissa med omsorgstagarens integritet.

Kristin Norrgård utanför det särskilda boendet Gunnebo i Arvika kommun. Foto: Ann Viklund Sjöberg

Betydande förbättringar efter två veckor

Den första piloten genomfördes år 2021 på Gunnebo, ett särskilt boende i kommunen, där tekniken snabbt visade sin effektivitet. Redan efter två veckor kunde personalen notera betydande förbättringar.

– Nattpersonalen blev snabbt lyriska och dagpersonalen likaså. Efter två veckor hade de flesta vant sig vid ett digitalt först-arbetssätt, vilket innebär att personalen först kollar i mobilen för att se vilket larm som har högst prioritet, beskriver Kristin Norrgård.

Hon förklarar: 
– Säg att det går flera larm samtidigt på natten. Genom att först kolla mobilen kan personalen snabbt avgöra vilka larm som är akuta och om något var falsklarm, där man inte bör gå in störa en person som sover.

– Våra medarbetare beskriver att deras vardag blivit mindre stressig. Dessutom får omsorgstagarna oftare en ostörd nattvila, säger Kristin Norrgård.

Idag finns RoomMate på samtliga särskilda boenden i Arvika; totalt 263 aktiva enheter. Inom särskilt boende arbetar cirka 320 omsorgspersonal och alla använder ett digitalt först-arbetssätt.

Data och analys leder till mer korrekta beslut

Nästa steg för Arvika kommun är att använda den data som presenteras i en aktivitetsöversikt på ett mer strukturerat sätt, på samtliga boenden.

– Aktivitetsöversikten gör att vi snabbare kan se mönster och vi kan jobba mer proaktivt. Om en omsorgstagare under tre dagar i rad har gått upp klockan fyra på morgonen för att gå på toaletten, så kan vi ligga steget före och gå dit fem minuter tidigare och hjälpa till. Det gör att vi minskar risken för fall, säger Kristin Norrgård.

Data och insikter för en mer proaktiv omsorg

En del i Arvika kommuns framgångsrecept är att de är noga med coachning, stöttning och utbildning samt att se till att systemen används på rätt sätt och att kunskapen överförs mellan medarbetarna.

– I höst kommer vi att dyka djupare i vår data och även pusha för dygns-aktivitets-funktionen, så alla förstår hur de kan använda den, säger Anders Åmberg.

Anders betonar att projektet som omfattar "Integrera teknik för att ge bättre vård till våra äldre" är långt ifrån avslutat: 

– Projektet är inte avslutat bara för att tekniken är införd på samtliga boenden. Att utforma en bättre vård och omsorg med välfärdsteknik är en ständigt pågående process.

Kristin Norrgård tillsammans med enhetschef Ann Viklund Sjöberg och hyresgästen Ingrid Johansson. Foto: Tina Karlsson

Strävar efter ännu enklare gränssnitt

Kristin Norrgård nickar och fortsätter:

– Vi skulle helst jobba med en enda leverantör av välfärdsteknik. Då skulle vår vardag bli ännu enklare. Sensios system kan visualisera värdefulla data från omsorgstagarnas aktiviteter. Men våra medarbetare behöver ändå använda en andra app för lås och en tredje för att låsa upp medicinskåp.

Och eftersom Arvika kommun är visionära, förändringsbenägna och kompetenta kravställare, så dröjer det säkert inte särskilt länge innan även den idén blivit verklighet.

FAKTA
Färre fall och minskad stress – så lyckades Arvika kommun
Tips från Kristin Norrgård och Anders Åmberg

1. Prioritera digitalt först. Genom att använda digitala verktyg och välfärdsteknik som ett första steg i vårdprocessen kan minska stressen för personalen och öka säkerheten för omsorgstagarna. I Arvika kommun har detta arbetssätt bidragit till en markant minskning av fallolyckor.

2. Använd data proaktivt. Använd data som samlas in från sensorer och andra digitala system för att identifiera mönster och fatta bättre, mer proaktiva beslut. Detta kan förbättra både vården och omsorgen på ett betydande sätt.

3. Utbilda och stötta personalen. Kontinuerlig coachning och utbildning av personalen säkerställer att tekniken används på rätt sätt och att kunskap sprids inom organisationen. Detta har varit en nyckel till framgång i Arvika kommun.

4. Minska antalet system och appar som personalen behöver använda genom att samarbeta med teknikleverantörer för att integrera lösningar. Arvika kommun har identifierat att detta skulle kunna förenkla deras arbete ytterligare.

5. Välj projektgrupp med omsorg.
Säkerställ att din projektgrupp består av nyckelpersoner med relevant erfarenhet och kompetens för att effektivt kunna implementera och nyttja välfärdsteknik. Detta är avgörande för att driva igenom förändringar och nå framgång.